Ntiaj teb hnub tawm tsam kev ua luam neeg thiab tshuaj txhaum kev cai

Ntiaj teb hnub tawm tsam kev ua luam neeg thiab tshuaj txhaum kev cai yog hnub uas lub Leej Haum Kuj muab los ua hnub tawm tsam nyob hauv hnub tim 26 lub 6 hli txhua txhua xyoo, pib txij xyoo 1989 los lawm.

Hnub tim 26 lub 6 hli, yog hnub nco txog kev rhuav tshem yaj yeeb ntawm Lin Zexu, hauv lub nroog Humen, xeev Kuangtong. Kev rhuav tshem yaj yeeb los xaus rau hnub tim 25 lub 6 hlis xyoo 1839 ua ntej ntsuj tsov rog yaj yeeb nyob Suav teb. Kev ua luam tshuaj thiab ua luam yaj yeeb ua teeb meem kub ntxhov rau ntau lub teb chaws nyob hauv ntiaj teb no.

Xyoo 2018, cov neeg quav yeeb quav tshuaj nyob ntiaj teb no muaj txog li ntawm 270 plhom leej. Nyob hauv 270 plhom leej neeg no, mas 35 plhom leej yog cov neeg vwm yeeb vwm tshuaj thiab siv tshuaj tsis raws kev cai.

Raws kev soj ntsuam thiab tshaj tawm ntawm lub Leej Haum Kuj (UNODC), mas tus kab mob COVID-19 ua teeb meem loj kawg rau kev ua luam tshuaj, vim tus kab mob ces ua rau ntau lub teb chaws kaw thiab zov ciam teb zoo heev. Ua rau kev muag tshuaj muaj yees tu ncua muaj tsis txaus neeg haus thiab tshuaj kim tuaj.

Vim tus kab mob COVID-19, ces cov neeg nyiag ua luam neeg thiab ua luam tshuaj thiaj nrhiav dua lwm txoj hau kev tshiab uas siv Darknet thiab xa nyob hauv tsev xa ntawv. Kev kis kab mob kuj ua kom tej yaj yeeb muaj tsawg thiab mus tsis txhua, ces yuav ua rau neeg nrhiav lwm hom tshuaj uas nrhiav tau yooj yim los siv. Tej yam ntawd yuav ua rau neeg muaj teeb meem ntau tuaj, vim yog tej yam hnia nqus thiab nkaug rau leeg.

Add new comment

1 + 8 =